Dagarna efter operationen
De tre första dagarna efter operationen var HEMSKA! Jag ville bara gå och lägga mig under täcket och aldrig mer komma ut igen. Det gjorde inte ont men jag var svullen, kunde inte prata, kunde inte sitta utan dreggla, kunde inte äta och knappt dricka. Att kunna ta medicinen själv var inte på fråga! Jag var sårig runt munnen och det rann var, stod jag upp för länge så började det snurra lite och jag kände mig svag. Jag kunde i princip inte göra någonting ensam. Jag sov inte på nätterna, halsen svullnade och det blev "trögare" att andas. Det var ett helvete rent ut sagt och jag minns att jag tänkte "vad fan har jag gjort? fick jag välja om så skulle jag aldrig göra operationen".
Men efter den där tredje dagen vände det. Jag stod i badrummet hemma hos Chrille och drog bort massa död hud och var från mina läppar. Jag spottade ut stora klumpar med var blandat med juice tror jag. Jag kände mig lite fräschare och den natten sov jag.
Sen gick ytterligare några dagar och jag kände mig i princip som vanligt! Jag var pigg och kände mig rätt så bra. Det enda var att jag hade lite svårt att prata (det låter fortfarande som jag har druckit en drink för mycket ibland). Jag har ju varit sullen hela tiden men man ser skillnad från morgon till kväll och känseln kommer sakta men säkert tillbaka.
Jag hade tur för jag blev inte så svullen efter operationen som man brukar bli, sa min kirurg. Det enda som fick ta stryk var mina läppar. Det såg ut som att jag hade tagit 5 botox sprutor för mycket haha ;-) Jag lyckades även tjata mig till att få åka hem dagen efter operationen, jag skulle egentligen ha stannat längre på sjukhuset. De kollade så jag kunde dricka hyffsat och så att jag kunde kissa och jag fick OK till att åka hem.
Idag har det gått exakt 11 dagar sen operationen och jag ångrar mig inte en sekund. Även om jag fortfarande är svullen i ansiktet så är jag riktigt nöjd med resultatet. Och jag skulle absolut göra om det! Det var riktigt jävla jobbigt där i början men jag hade tur som hade min fina familj och min underbara pojkvän som tog hand om mig. Tiden nu efter operationen har gått riktigt fort. Jag har gått ner i vikt, tappat muskler och kondition. Men det värsta är faktiskt att inte kunna äta. Jag har ju hittat lite saker som är lätta att mosa men jag blir ju sugen på precis ALLT som jag inte kan äta. Men men, på måndag ryker stygnen och nu kan det ju faktiskt bara bli bättre!
