This is Mal

Min finaste ligger här bredvid och sover så gott!

Är det något AmEx är bra på så är det att fixa fester!! Oj vad kul vi hade på sommarfesten i torsdags. Jag hade såklart fullföljt temat och hade på mig en blommig klänning och höga klackar. Utanför stod det tända engångsgrillar istället för marschaller och det första man såg när man kom in var en midsommarstång. Sen fick man en snygg namnbricka med en låt på, haha. När man anmälde sig kunde man skriva in "sin bästa danslåt" med det hade jag skippat, så någon hade valt en låt till mig. Jag fick Destiny's Child - Bootylicious, dom tyckte tydligen det passade mig...

Det hela började iaf med en somrig drink med jordgubbar i och man han inte ens dricka upp innan någon var där och fyllde på igen. Sen blev det middag (grillat såklart), uppträdanden, vackra tal, sånger och dans hela natten lång. Alla var på ett otroligt partyhumör och jag tror inte att det var någon som inte dansade. Jag kan dock fortfarande inte bestämma mig för om det var bra eller dåligt att det var fri bar hela kvällen...

Vid ett var vi ett gäng som beställde taxi och drog vidare till Café Opera. Där hamnade vi mitt i The Voice Christmas Party med bl.a. Adam Tensta och Million Stylez. Så det var rätt packat med folk. Efter en halvtimme joinade nästan hela SES gänget oss på Cafét, dom hade nämligen haft sin fest samtidigt.

Jag var kvar där till kvart över tre och var hemma vid 4 och stupade i säng. Sen var det bara upp dagen efter och vidare till jobbet. Jag kan ju säga att jag var inte den enda som kände mig bakis och var rejält trött. Jag kände däremot att det var dags att gå hem när det dukades upp fyra boxar med vin fram emot eftermiddagen... Haha! Fick även ett fint avtackande och lite presenter av mina chefer, gulligt tycker jag :-)

Bjussar på en somrig midsommarbild

Efter att jag skrev sist så har jag varit på Södersjukhuset på en genomgång inför min operation. Det känns lite läskigt, men ändå bra. Det är en riktigt bra kirurg (har jag hört) som ska göra det och han är riktigt trevlig.

Först så tog vi lite röntgenbilder och sen mätte de hela mitt ansikte igen. Jag skulle sitta avslappnad i ansiktet och inte röra en min, men det var så sjukt svårt för killen som mätte gjorde jätteroliga miner för att kunna se rätt siffror på linjalen haha. Sen berättade dom lite om hur det kommer att gå till innan operationen, vad man får ha med sig när man läggs in och massa sånt där. Usch, det börjar verkligen närma sig nu.. Sen fick jag även veta att det är upp till mig att bestämma om jag vill operera ena eller båda käkarna. Och då handlar det bara om estetik och det slutgiltiga reslutatet. Just nu lutar det åt att det blir båda käkarna, för det känns som att det kommer bli bäst så. Men samtidigt är det ju så himla svårt att bestämma för jag vet ju ingenting egentligen.
Sen berättade de också att jag får bestämma själv om jag vill "sätta ihop" käkarna efter operationen. Alltså att man inte kan öppna munnen, och sen ha det så i fem veckor. Det lutar även åt att det blir så då det minskar risken att få nervsjukdomar i ansiktet med flera procent. Det är ju bara fem veckor, om jag skulle förlamad runt munnen så kommer jag ju att ångra mig i resten av mitt liv..

Så det var lite om det och det är bara att vänja er. Jag kommer typ att bo på SÖS ett tag framöver. Har redan fått 5 tider inklusive operation och de sa att om jag väljer att operera båda käkarna så måste jag komma dit ytterligare några gånger. Och sen är det återbesök en gång i veckan efter operationen också. Wiho. Det ska bli skönt att äntligen få det gjort iaf :-)

Haha, jag diggar hans taktik.
Den ska jag också köra med om någon kommer och bråkar med mig!

Jäkla unge!

Jag har dålig humor, jag vet. Hahaha. Njut istället av den här gamla godingen:

Vi ska åka upp till landet i helgen. Det här är så vi:

Har byxor av blad och mössa av näver
Aldrig sett en dusch, jag luktar bäver
Och har inget sinne för position
Jag är långt, långt borta från civilisation
Sitter och tänker på mitt hemgjorda dass
Snälla kan någon ge mig en kompass

Irrar mot öst, väst, syd och nord
Magen kurrar så jag äter jord
Jag hostar, fräser, spyr och spottar
För jag råkade äta älgens kottar
Jag känner mig svag, jag känner mig klen
Jag ropar på hjälp i stjärnornas sken

Haha Vera har skrivit bästa inlägget om Globen. Det var så bra att jag tänkte köra en fulin och klippa in det här nere. För att läsa hela inlägget tryck här för att komma till Veras blogg :-)

Det enda jag kan säga är att på torsdagen när jag precis kommit från Helsingborg träffades jag och Bästa vän tillsammans med en massa drinkbiljetter i globen, natten till måndag sklijdes vi åt fulla och glad-deppiga åt varstitt håll. Och däremellan har vi inte lämnat globen mer än för en övernattning hos Malin.
För hella!

De flesta roliga sakerna är cencurerade, men några interna roligheter kan jag bjussa på.

En full man i 45 års åldern med långt blont rocker-hår á la Kicken krockar med Malin i hotellbaren. Han samlar hennes hår i 2 toffsar som han håller i ett stadigt grepp,
Man: Det här är fint hår!
Malin: ...
Man: Vad ska du göra med det?
Malin: ...
Man:  Var ska du gå med det här fina håret?

Ja, vad svarar man på en sån sak? ^^

Malin beställer 2 Strawberry Daquiris till oss, och får av den hörselskadade bartendern i cowboyhatt 2 rosa longdrinks á ca 150 spänn styck bestående av typ bara sprit. Smakade så fruktansvärt äckligt att vi försökte ge bort dom efter några tappra försök att få i oss dom, ingen ville såklart ha fanskapet så när det bara var vad vi tyckte såg ut som lite kvar svepte vi det sista (3 stora klunkar, alkoholen hade nog försämrat ögonmåttet..) och det vände sig i magen på en gång, jäkla tur (envishet och skicklighet) att vi inte spydde där och då utan höll masken. Kalasfulla blev vi iaf, och sen lärde vi oss att bara beställa av den unga killen...

Vi anmälde Kribbe och Trille till Karaoke, i hemlighet. När killen ropat på dom ett tag vågade dom sig fram, dom hade ingen aning om vilken låt det var,
"Jaa, då har vi nu Kribbe och Trille som ska döda stämningen lite, varsågoda, partypoopers!"
Sen satte Oh Mandy igång och det var inga glada miner från deras sida. Hehehe.

Medan jag satt i ett hörn och pratade hästar med Fredrik Bogren blev Malin tvungen att prata med gubbarna som satt bredvid, Bertil och Karlsson, riktigt bra vänner blev dom, och dom berömde hennes ben. Roliga gubbar var dom, haha.

Någon (Trille tror jag) viskar diskret (läs: skriker) "Titta! Där är Frank Sinatra!" och pekar på en jätteviktig hästgubbe. Vet inte om han uppskattade att vi kallade honom Frank hela helgen sen. Han kan ju inte undgått det.

Jättejobbiga fulla Viktor ville visa oss sin nya bil som vi inte orkade gå och kolla på då vi bara var ute med Frida på rökpaus, men då tyckte han att vi kunde lyssna på den istället, så han satte igång larmet, som han sen hade vissa svårigheter med att stänga av.

Vid 5 tiden när vi låg med Dennis och Mattis (våran familj) i Mattis säng på hotellet satte larmet igång igen. Stackars alla.

Vi har fått en privat show av Mjölkrappen av Dennis, eller ja, vi stapplade in i hans rum tillsammans med dom andra när han sov, jag satte mig i hans säng och pratade med honom då jag av någon anledning tyckte synd om "han som låg och sov". Ja, det gjorde han ju inte längre tack vare oss. Men så tvingade han oss att hålla honom vaken fram till morgonfodringen på söndag morgon, så vi är kvitt tycker jag.

I fyllan och villan rotade jag upp min gigantiska godispåse som tog upp halva min handväska och bjöd alla som ville ha (och inte för den delen) på godis. Som jag själv delade ut, för jag visste vad dom ville ha. Ehm.

Malin och jag tvingade taxichauffören att ta emot alla våra mynt när vi skulle betala taxin hem till henne när vi sov där. Dom tar inte våra kort och vi hade mynt. Bra idé tyckte vi. Inte han.

Vi låg och pratade om smörgåspålägg, också i Mattis säng. Gillar hur praktisk dennis är.
Jag och Malin: Makrill i tomatsås på rostad macka är den godaste frukosten, lätt!
Mattis: Ja det är det fan
Dennis (mycket bestämt): Nej det är jobbigt!
Vi: Varför då!?
Dennis: För först måste man öppna burken, sen måste man ha ett redskap, sen måste man skölja ur burken, sen ska man lägga den bland annan metall... Annat är det med Kalles, bara klämma ut.
Mattis: Nej man häller bara ut det, slänger burken i soporna och så får man lite skit för det.

(På gotland får man ju böta om man inte källsorterar odentligt)

Jag och Malin gillade även hans betoning på Kaviar.

Jag: Dennis du kan inte dra i täcket, nu fryser jag om fötterna!
Mattis (galen): Vem fryser om fötterna!? Inga fötter ska frysa!

Dennis säkert 20 gånger på några timmar: TÄÄCKE! trots att han var helt inbäddad.

Alla som raglade in på rummet med jämna mellanrum en av nätterna: Vem är det som lockat hit er då?
Jag och Malin: Dennis!
Svaret alla gånger: Hahaha! Inte har du lyckats med det Dennis, det tror jag inte på!


Och så allt som bara jag och Malin kan skratta åt, hemligstämplat men fruktansvärt roliga saker.

Jag och Veronica har smitt planer. Nästa år ska vi inte joba som funktionärer i Globen. Vi ska rida, såklart. Målet är att båda lyckas kvala in, men egentligen räcker det om en av oss gör det. Det bästa av allt är att det är två st från varje zon som kvalar in och eftersom hon rider för Helsingborg och jag för Stockholm så dubblar det våra chanser. Det enda man ska göra är att genom så många 1.20 klasser som möjligt ta sig vidare till ett kval. Där bedöms man sedan på stilhoppning och två st från varje kval går som sagt vidare. Det blir totalt 12 ryttare som rider i Globen som börjar med semifinal (1.25). Därefter går 6 st vidare till finalen som är 1.30. All bedömning i Globen är stilhoppning, vilket är till fördel för både mig och Vera. Klart att vi båda kan rida snabbt, men ibland är det slumpen som avgör om en bom ligger kvar eller inte. Det ska vi väl kunna klara? :-) Det enda är att min sötnos får ta och hålla sig fri från skador! Nu ska jag iaf börja hårdträna så fort han har hämtat sig från vaccineringen av ringorm.



Världens bästa häst!


Världens bästa Vera!

Allt känns bara så tomt just nu. För det första så är jobbet slut nu (har bara ett möte kvar!) och det känns lite jobbigt. Jag har ju verkligen stormtrivts med allt och alla. Vi har varit som en stor familj, levt ihop, bott ihop, ätit ihop, jobbat ihop... Och alla har verkligen varit supertrevliga. Själva jobbet, framförallt att packa påsar, känner jag att jag kan klara mig utan men jag vet ju att alla människor går åt olika håll i världen nu. Och jag får ju alltid sån jävla separationsångest.

Sen att Globen är slut. Det går verkligen inte att beskriva hur underbart det är och iår har det verkligen varit speciellt. Bara att veta att det är ett helt år kvar får mig nästan att börja gråta. Det är lika jobbigt varje gång det är slut. Jag har haft så himla kul hela tiden och träffat otroligt fina människor. Och att få uppleva allt det med sin bästa vän som har exakt samma tankesätt och knäppa idéer som en själv gör ju såklart allt jävligt mycket bättre. Jag kommer sakna familjen där, eller hur Vera? Haha knäppa minnen! Vi ska sova och på hotellrummet finns det fyra sängar, istället klämmer vi ihop oss fyra personer i en enkelsäng för att vi är en familj. Som tur var slutade det med att jag fick en egen säng med 4 kuddar och två täcken! Och så sista kvällen när vi satt i baren och smidde helt crazy planer som vi tyckte var apbra. Men så hade vi missat en sak i planeringen och allt gick istället åt helvete. Åh hur ska jag klara mig ett helt år?!

Igår åkte även Vera tillbaka hem till Helsingborg. Det är sjukt jobbigt att inte ha henne ett stenkast härifrån längre. Vi är lika på alla sätt och förstår varann som ingen annan gör. Jag har umgåtts med henne nu varje dag, varje natt och nästan varje timme sen i torsdags. Och nu har hon åkt tillbaka till Helsingborg igen..
Även Bella åkte tillbaka till Paris igår och hon är en himla gullig tjej. Jag har verkligen saknat henne sen hon flyttade ner dit.

Inte nog med det utan allt jobb den här hösten och den här intensiva helgen har gjort att jag inte alltid har haft tid att träffa alla mina andra underbara vänner. Det är sjukt jobbigt det med och det känns som att jag missar massor med saker. Att inte längre träffa dom varje dag i skolan är jobbigt bara det och jag vet verkligen inte vad jag skulle göra utan dom.

Sen finns det ju en hel del andra saker som spelar in som jag inte har någon lust att skriva om här. Så ja, tomt är rätt ord just nu. Känns som att det är en mellantid och att jag bara går och väntar till sommaren. Ni vet som när man sparar till långt hår och så måste man ha den där mellanlängden som man hatar ett tag. Just så känns det. Mellanlängd.

Låten ger minnen till allt ovanför, på olika sätt

Så var det 364 dagar kvar tills nästa Horse Show. Den här helgen har vart bra så in i hella! Det här måste ha varit den bästa Horse Show nånsin, jag och världens bästa Vera har haft så sjukt kul. Det är verkligen deppmode nu att det är över. Vi har blivit kompisar med ett par riktigt fina killar från Gotland. Och eftersom dom är just därifrån så har dom ingen facebook för dom har ingen dator. Det blir lite svårt att hålla kontakten då. Mycket mer detaljer än såhär om Globen blir det tyvärr inte. Men jag tänkte däremot dela med mig lite av allt kul vi lärt oss från Kribbe, Trille, Mattis, Dennis, Hampus, Daniel, Fredrik och resten av Torneamentumgänget.

Gotländska uttryck:
- Vad i hella? (Vad i helvete?)
- Asshål (Tror ni förstår vad det betyder...)
- Gå ut till kräki (Gå ut till djuren)
- Kytvärpe (Hamburgare)
Dennis berättade om en gång för 2 år sedan när han varit i Stockholm och gått in på Mc Donalds och beställt en kytvärpe. Kassörskan hade bett honom ställa sig längst bak i kön.

Och det bästa av allt: Mjölkrappen!
Underbar låt på gotländska. Dennis sjöng den för oss första kvällen och lärde oss texten i början. Man förstår verkligen ingenting, knappt så man kan tro att det faktiskt är svenska! Lyssna själva. Sista kvällen blev det allsång i baren med den och det tog verkligen priset, haha.

Gå ut till kräki som alla andra dagar, kon ligger där med fyra magar